GEIST arbetar med fyra mänskliga förmågor: Orientering, Omdöme, Elasticitet och Agens.
Tillsammans beskriver de hur vi möter en föränderlig värld: hur vi finner vår position i komplexitet, avgör vad som betyder något, låter erfarenheter förändra oss och deltar i att forma det som händer härnäst.
Dessa förmågor står i centrum för GEIST eftersom villkoren för dem förändras.
AI och automatiserade system organiserar information, förutser behov, genererar tolkningar, föreslår handlingar och utför dem. De förändrar relationen mellan uppmärksamhet och beslut, mellan intention och handling, mellan det vi möter och det som redan har förberetts för oss.
GEIST arbetar mitt i detta förändrade landskap genom att sätta dessa mänskliga förmågor i aktiv praktik.
En studie skapar en situation där deltagarna möter en fråga genom olika former: samtal, text, bild, ljud, föremål, rum, sinnliga erfarenheter och andra människors perspektiv. Mötet blir ett sätt att öva uppmärksamhet, tolkning, urskiljning, mottaglighet och handling.
Förmågorna bildar en underliggande struktur för GEISTs arbete. Varje studie aktiverar dem på olika sätt. Tillsammans beskriver de den form av mänsklig närvaro som GEIST vill odla i en värld som i allt högre grad formas av intelligenta och automatiska system.
Orientering är förmågan att finna sin position i komplexitet.
Den börjar i uppmärksamheten: att uppfatta vad som händer, vad som omger det, vad som tycks betydelsefullt och vilka relationer som formar situationen. Orientering hjälper oss att förstå var vi befinner oss och skapar en utgångspunkt för hur vi kan röra oss vidare.
Orientering handlar också om perspektiv. Varje situation kan betraktas från flera håll. Frågorna vi ställer, kategorierna vi använder och signalerna vi uppmärksammar påverkar vad som blir synligt.
Det gör orientering särskilt betydelsefull när allt större delar av världen kommer till oss redan ordnade.
Söksystem rangordnar relevans. Rekommendationssystem strukturerar möjligheter. Generativa system sammanfattar komplexitet till förklaringar, svar och förslag. De erbjuder kraftfulla sätt att orientera sig, ofta med en hastighet som tidigare varit omöjlig.
Den mänskliga orienteringen omfattar också förmågan att rikta uppmärksamheten mot själva ramen.
Vad kräver min uppmärksamhet här?
Vilken sorts situation befinner jag mig i?
Vilka relationer spelar roll?
Vilka antaganden formar det jag ser?
Vad blir synligt om jag förflyttar min blick?
GEIST skapar förutsättningar för denna form av orientering.
En studie kan börja i en text, en bild, en doft, ett föremål, ett ljud, en fråga eller ett främmande perspektiv. Deltagarna närmar sig materialet från flera håll och låter dess betydelse utvecklas genom uppmärksamhet, erfarenhet och samtal.
Orientering skapar en position från vilken tänkandet kan börja.
Omdöme är förmågan att göra meningsfulla åtskillnader.
Det hjälper oss att avgöra vad som betyder något, vad som bör väga tungt, vad som är lämpligt, vad som bär värde och vad som bör vägleda ett beslut när flera möjligheter står öppna.
Omdömet för samman kunskap, erfarenhet, perception, värderingar, smak och ansvar. Det ger form åt frågor vars svar beror på sammanhang och konsekvens.
Vad är tillräckligt?
Vad förtjänar att bevaras?
Vilken kompromiss är möjlig att leva med?
När skapar hastighet värde, och när behöver något få ta tid?
Vilka möjligheter förtjänar att bli verklighet?
Det är frågor som kräver omdöme.
När intelligenta system blir mer kapabla växer också det material vi har att göra våra bedömningar utifrån.
AI kan samla evidens, generera alternativ, identifiera mönster, modellera konsekvenser och formulera argument. Det ger oss fler perspektiv och rikare underlag. Samtidigt vilar varje rekommendation på kriterier för vad som räknas som relevant, effektivt, önskvärt, framgångsrikt eller värdefullt.
Omdömet avgör vilka kriterier som ska få betydelse.
GEIST arbetar med omdöme genom att skapa möten där flera tolkningar, värden och kunskapsformer får finnas samtidigt. Deltagarna tränar sin förmåga att göra åtskillnader, formulera vad dessa vilar på och uppmärksamma hur det egna omdömet förändras i kontakt med andra.
Omdöme är hur värden får konsekvenser.
Elasticitet är förmågan att förbli formbar i mötet med världen.
Den gör det möjligt för en erfarenhet att förändra formen på vårt tänkande samtidigt som vi behåller en känsla av sammanhang och riktning.
Vi bär med oss erfarenheter, preferenser, vanor, antaganden och perspektiv. De ger oss form. Samtidigt möter vi ständigt sådant som kan sträcka denna form: en annan människas blick, en oväntad idé, en motsägelse, en ny teknologi, en känsla eller erfarenhet som ännu saknar en självklar plats i våra befintliga kategorier.
Elasticitet gör det möjligt för dessa möten att få verkan.
Den ger oss förmågan att revidera en uppfattning, röra oss mellan perspektiv och stanna kvar i osäkerhet tillräckligt länge för att en annan förståelse ska kunna uppstå.
Den blir särskilt betydelsefull i miljöer som formas av prediktion och personalisering.
Digitala system lär sig av mönster i det vi tidigare har valt, sett, sökt efter, trott på och reagerat på. Deras förmåga att känna igen kontinuitet gör dem användbara och kraftfulla.
Människans framtid rymmer också språng.
Vi ändrar uppfattning.
Utvecklar nya begär.
Tappar intresse.
Förvärvar smak.
Omprövar lojaliteter.
Blir upptagna av något som tidigare saknade betydelse.
Möter en annan människa och lämnar mötet med en förändrad förståelse av oss själva.
GEIST skapar utrymme för denna rörelse.
Studierna för samman olika former av erfarenhet och gör det möjligt för oväntade samband att uppstå mellan dem. Deltagarna möter perspektiv, material och frågor som kan tänja på invanda sätt att se.
Elasticitet håller tänkandet öppet för vad det kan bli.
Agens är förmågan att delta i att forma det som händer.
Den omfattar att initiera, välja, avstå, sätta villkor, ändra riktning, skapa alternativ och ta ansvar för handling.
Agens börjar i erfarenheten av att det vi gör kan träda in i världen och få betydelse.
Den finns i stora beslut och i små: i vad vi riktar vår uppmärksamhet mot, vilket tempo vi tillåter, vilka gränser vi sätter, vad vi delegerar, hur vi formulerar en fråga och vad vi väljer att sätta i rörelse.
När system blir allt mer kapabla att handla för vår räkning får agens nya former.
Vi kan delegera beslut, automatisera processer, låta system förutse behov och låta handlingar genomföras med mycket liten mänsklig intervention. Det utvidgar vad en person eller organisation kan åstadkomma.
Agens handlar därför allt mer om vår förmåga att forma relationen mellan mänsklig intention och automatiserad handling.
Vad vill jag delegera?
Var vill jag själv vara närvarande?
Vilka villkor ska styra systemet?
Var behöver osäkerheten vara synlig?
Vad förtjänar ett medvetet beslut?
Vilken sorts handling vill jag göra möjlig?
Det är frågor om agens.
GEIST ser agens som relationell. Vår möjlighet att agera formas av teknologier, institutioner, vanor, miljöer och andra människor. När dessa relationer blir synliga växer också utrymmet för att påverka dem.
En GEIST-studie ger deltagarna möjlighet att undersöka villkoren kring sina egna handlingar och föreställa sig hur dessa villkor kan formas på andra sätt.
Agens är förmågan att träda in i den givna världen och förändra dess villkor.